Ja, det har inte varit någon rolig vecka detta. Har inte mått så jätte bra. Kan inte sätta punkt på vad det är som gjort det. Men tror att min kropp har börjat protestera lite nu, har nog inte hunnit bearbeta allt som jag borde ha gjort.
Finns så mycket som man egentligen måste få utlopp för men som jag inte har orkat ta tag i och där med bara sysselsatt mig med annat. Vilket inte e bra för jag vet av gammal erfarenhet att det förr eller senare kommer upp till ytan ändå.
Har haft tid att tänka en hel del denna veckan tror att allt kom när man fick åka ambulans och allt. Att alla känslor kommer tillbaka, att allt kan gå så snabbt, och bara förändras på några minuter. Det e verkligen skrämmande. Att man verkligen inte har den blekaste vad som ska hända.
Just nu har man kommit in i en period där man inte är motiverad för dem öre. vill bara dra täcket över mig och sova bort dagarna och vakna igen när allt detta har gått över.
Vet sedan tidigare att man inte kan göra något för att slippa detta, men när man är mitt inne i det så vill man bara försvinna.
Det är tur jag har min underbara mamma som får stå ut med mycket pratande, ilska, och skratt och en massa gråt för hos henne kan jag verkligen ventilera mina känslor
Vet också sedan tidigare att jag har såna perioder i mitt liv där allt bara rasar, och nu kan jag verkligen förstå varför jag har rasat för allt vi har varit med om under hösten har verkligen varit den svåraste tiden i mitt liv. Men man har också fått en hel del perspektiv på livet och vad allt är värt. och framför allt man lär sig att ta vara på allt på ett helt annat sätt. Men man har också lärt sig vilka sina riktiga vänner är. En del har vänt en ryggen, men på ett sätt kan jag inte klandra dem, för en del antar jag att dem inte vet vad dem ska säga eller bete sig i en sådan här situation att dem helt enkelt väljer att dra sig undan.
Och sen vet man verkligen vilka som ställer upp i vått och torrt, utan er hade vi inte klarat av det så bra som vi har gjort hitintills.
Men jag vet att jag komme klara av detta, för när denna period är över så e jag lite mer erfarenhet, och lite mer nya perspektiv och framförallt en helt ny syn på livet.
Vet att det blev en massa svammel nu, men jag var bara tvungen att skriva ner allt som ploppade upp ur hjärnan på mig, är bland annat ett sätt att få väntelera sig, så om ni inte orkar så behöver ni inte läsa detta då det bara e svammel från min lilla hjärna=)
//Sandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar